Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Studiens syfte Àr att bidra till en ökad förstÄelse och insikt i pedagogers motiv för anvÀndandet och inte anvÀndandet av grupparbete som arbetsmetod i den svenska skolan. Grupparbete som arbetsmetod har minskat i den svenska skolan pÄ 2000-talet, vilket vi har svÄrt att förena med de teorier som genomsyrar den svenska lÀroplanen, det vill sÀga de konstruktivistiska och sociokulturella teorierna. Vi har i denna studie valt att undersöka verksamma pedagogers uppfattningar kring de motiv dessa har för att arbeta och inte arbeta med grupparbete som arbetsmetod. Vi har anvÀnt oss av en fenomenografisk ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har undersökt sex pedagogers uppfattningar kring grupparbete som arbetsmetod pÄ en skola i mellersta norrland.

Syftet med detta kandidatarbete Àr att testa en arbetsmetod som skiljer sig ifrÄn det en mindre grupp i vanliga fall anvÀnder sig av: en komponentbaserad arbetsprocess för att utforska och sammanstÀlla arbetserfarenheten med den komponentbaserade arbetsmetoden, utvecklar vi dÀrför ett digitalt spel..

Matematikundervisningen i den svenska skolan Àr ett omdebatterat Àmne. Debatten handlar bland annat om vilken arbetsmetod som Àr lÀmpligast och bÀst frÀmjar elevernas kunskapsutveckling. Den hÀr studien Àr inriktad pÄ arbetsmetoden utomhusmatematik. Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare som Àr aktiva i grundskolans Är 1-3 ser pÄ utomhusmatematikens betydelse för matematikundervisningen. Studien undersöker Àven vad lÀrare ser för möjligheter och svÄrigheter med denna arbetsmetod.

Syftet med detta kandidatarbete Àr att testa en arbetsmetod som skiljer sig ifrÄn det en mindre grupp i vanliga fall anvÀnder sig av: en komponentbaserad arbetsprocess för att utforska och sammanstÀlla arbetserfarenheten med den komponentbaserade arbetsmetoden, utvecklar vi dÀrför ett digitalt spel..

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en ökad insikt om vilka arbetsmetoder pedagoger vÀljer att anvÀnda sig av nÀr de arbetar med den tidiga lÀsinlÀrningen. Jag har velat ta reda pÄ om pedagoger vÀljer att kombinera tvÄ skilda metoder sÄsom analytisk och syntetisk arbetsmetod. Analytisk arbetsmetod innebÀr att lÀsinlÀrningen utgÄr frÄn en helhet för att sedan analysera delarna. En syntetisk arbetsmetod innebÀr att lÀsinlÀrningen utgÄr frÄn olika delar för att sedan fogas samman till en helhet. Jag vill fÄ en djupare kunskap om hur de pedagoger som medverkar i min undersökning ser pÄ sina egna lÀsinlÀrningsmetoder.

Denna studie syftar till att problematisera anvÀndandet av lÀxan som arbetsmetod i skolan.Undersökningen Àr inspirerad av grundad teori dÀr empirin omfattas av enkÀtundersökningar ochintervjuer av gymnasielÀrare i en medelstor svensk stad samt studier av övrig forskning ochlitteratur som berör omrÄdet. Den genererade teorins kÀrnkategorin utgörs av att det finns enideologisk skiljelinje mellan de som föresprÄkar lÀxan och dess motstÄndare. UnderkategoriernabestÄr sÄledes dels av de tvÄ motstÄende kategorierna för och emot lÀxan som arbetsmetod, mendÀremellan framkom Àven en tredje kategori bestÄende av ambivalenta lÀrare. Den ideologiskastÄndpunkten man valt visade sig nÀmligen, av praktiska skÀl, för mÄnga vara svÄr att genomfÄraoch arbeta efter i praktiken. De som i grunden Àr negativa till lÀxan, men som ÀndÄ anvÀnder sigav den som arbetsmetod, menar att sÄ som skolan Àr organiserad Àr det omöjligt att uppnÄkursmÄlen annars..

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrares kunskaper, erfarenheter, uppfattningar och deras egna sÀtt att lösa uppgifter pÄverkar deras val av arbetsmetod i klassrummet. Vi intervjuade lÀrare med olika bakgrunder och metoden vi anvÀnde för att komma fram till vÄrt resultat var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att lÀrarna i undersökningen vill arbeta undersökande för att skapa relationell förstÄelse hos eleverna men klarar inte alltid av det dÄ de sjÀlva saknar tillrÀckliga Àmneskunskaper för detta. UtifrÄn resultatet kunde vi dra slutsatsen att lÀrarnas Àmneskunskaper Àr avgörande för vilka arbetsmetoder de anvÀnder Àven om arbetsmetoderna inte stÀmmer överens med deras uppfattningar om hur god matematikundervisning bör vara..

BAKGRUND:Utomhuspedagogik Àr en mycket aktuell pedagogisk avgrening med komplex innebörd. I vÄrt bakgrundsavsnitt nÀrmar vi oss en begreppsförklaring sÄ vÀl som en spegling av det utomhuspedagogiska fÀltet. Detta görs ur ett historiskt sÄvÀl som nutida perspektiv med en didaktisk aspekt.SYFTE:VÄr studie syftar till att undersöka verksamma utomhuspedagogers uppfattning om utom-huspedagogik som arbetsmetod och vad som sÀrskiljer denna sorts pedagogik.METOD:Vi anvÀnder oss av kvalitativa intervjuer, pÄ sÄ vis kan vi undersöka verksamma utomhus-pedagogers uppfattningar. Vi har vÀnt oss till Ätta verksamma utomhuspedagoger som dagli-gen arbetar med utomhuspedagogik och dÀrmed förhoppningsvis besitter den kunskap vi Àr intresserade utav.RESULTAT:VÄrt resultat leder till slutsatsen att den utomhuspedagogiska arbetsmetoden stÀller höga krav pÄ pedagogen. Det egna engagemanget Àr nödvÀndigt för en givande och fungerande utomhuspedagogik.

Syftet med studien var att undersöka hur vĂ€l eleverna genom att arbeta med problemlösningsuppgifter i matematik gavs möjlighet till en ökad förstĂ„else för matematikens anvĂ€ndningsomrĂ„den i vardagen. Vi har genomfört en kvantitativ del med tvĂ„ enkĂ€ter, en för att nĂ„ elevernas förförstĂ„else samt en för att se en eventuell förĂ€ndring. Även en kvalitativ del har utförts bestĂ„ende av observationer samt tvĂ„ ?djupobservationer?. Det som observerats samt följts upp med den andra enkĂ€ten Ă€r en lektionsserie om nio stycken problemlösningsuppgifter i matematik som eleverna har arbetat med i grupper.

Bakgrund:Forskning visar att elever upplever svÄrigheter med geometri och att dessa svÄrigheter kan bero lektionsupplÀgget. NÀr det gÀller det geometriska omrÄdet volym har vi uppmÀrksammat att forskning om hur elever bÀst tillgodogör sig undervisning inom detta omrÄde Àr bristfÀllig. Mot bakgrund av detta vill vi med vÄr studie undersöka om elever uppvisar nÄgra skillnader i resultat beroende pÄ om de har fÄtt arbeta med en teoretisk arbetsmetod eller en praktisk arbetsmetod.Syfte:Syftet Àr att undersöka om elever uppvisar nÄgra skillnader i resultat beroende pÄ om de har arbetat med en teoretisk eller en praktisk arbetsmetod.Metod:Den metod som har anvÀnts i vÄr studie Àr den första delen av en learning study-cykel. IstÀllet för att utföra en full learning study-cykel i en och samma klass, har vi utfört den första halvan av cykeln i tvÄ olika klasser. Eleverna som har deltagit i studien har diagnostiserats med en för- och en efterdiagnos.

Bygg- och anlÀggningsbranschen betraktas som konservativ och trögutvecklad dÄ liknande arbetsmetoder har anvÀnts sedan branschens begynnelse. Det borde finnas arbetsmetoder som Àr mer effektiva i förhÄllande till teknikutvecklingens expandering. En ny, men idag relativt oetablerad, arbetsmetod möjliggör att information integreras och samordnas i en interaktiv 3D-modell genom en hel byggprocess ? byggnadsinformationsmodellering (BIM).Denna studie har i syfte att för anlÀggningsbranschen belysa för- och nackdelarna med BIM som arbetsmetod, samt redogöra vilka hinder som finns och vilka ÄtgÀrder som krÀvs för en bredare implementering.Genom en fallstudie utvÀrderas detta via kvalitativa intervjuer med representanter för byggprocessens olika skeden. Intervjuerna grundar sig pÄ en uppsÀttning av utvÀrderande frÄgor samt en konstruerad BIM-modell över ett verkligt anlÀggningsprojekt.Slutsatser som har dragits av studien Àr att utifrÄn de nuvarande arbetsmetoderna indikeras ett behov för effektivisering av samförstÄelse i projekt.

Denna uppsats avser att undersöka lÀrares betydelse i grupparbete som en arbetsmetod i grundskolans tidigare Är. OmrÄdet har avgrÀnsats till att undersökas utifrÄn tre olika punkter: organisatoriska villkor, gruppuppgifter samt lÀrarens roll och ledning. I bakgrunden presenteras vad det kan finnas för motiv som ligger bakom valet av grupparbete som arbetsmetod i grundskolans tidigare Är. Det redogörs för grupparbetets historia i den svenska skolan de senaste Ärtiondena liksom hur grupparbete gÄr att förstÄ utifrÄn utvecklingspsykologen Vygotskij samt nu gÀllande lÀroplan. DÀrefter redogörs det för Steiners teori om grupprocess och produktivitet och slutligen ett antal centrala begrepp.

Vid kvinnohuset i Örebro har ett barnprojekt startats dĂ€r tvĂ„ barnpedagoger utvecklat en arbetsmetod som kallas Oasenmodellen. Syftet med studien Ă€r att utifrĂ„n Oasenmodellens arbetsmetod fördjupa kunskapen om (1) hur de centrala behov hos barn som vistas pĂ„ kvinnohus kan mötas, och (2) vad en sĂ„dan arbetsmetod kan tillföra barnet. Tolkningsramen bestĂ„r av tvĂ„ delar; en teoretisk del och en begreppspresentation. Den teoretiska delen Ă€r avgrĂ€nsad till att röra det kognitiva perspektivet vilket ansĂ„gs sĂ€rskilt relevant med tanke pĂ„ hur barnets tankar och uppfattning om sin situation kan raseras och omorganiseras i och med ett uppbrott frĂ„n hemmiljön och en flytt till ett kvinnohus. För att kunna besvara syftet om hur barns behov pĂ„ kvinnohus kan mötas behövdes först en identifiering av vilka centrala behov som föreligger för denna specifika grupp av barn, vilka presenteras i den andra delen av tolkningsramen.

Fokus för den hĂ€r C-uppsatsen Ă€r arbetsmetod och arbetsprocess i den estetiska lĂ€rprocessen ur ett ?mĂ„lrelationellt? perspektiv i vilket mĂ„let för elevarbetet ses som en produktion av estetisk praktik och reflektion och dĂ€r bildsprĂ„ket fungerar som en pedagogisk funktion vilket bidrar till en förskjutning av synen pĂ„ hur man lĂ€r sig genom relationella möten.Undersökningen utgĂ„r frĂ„n ett Ă€mnesintegrerat filmprojekt mellan samhĂ€llskunskap och rörlig bild som jag gjorde med elever pĂ„ en gymnasieskola 2008. Jag har undersökt detta genom att lĂ„ta före detta elever komma till tals och i intervjuer har de sex Ă„r efter avslutade studier, med hjĂ€lp av foto- och filmelicitering, berĂ€ttat om vad de minns av arbetsmetod och arbetsprocess i filmprojektet. Bakgrunden till studiens frĂ„gestĂ€llning Ă€r en handledande arbetsmetod i rörlig bild, och funderingar kring vad den gör med lĂ€rande skolarbete i Ă€mnesintegrerade projekt. Är estetisk lĂ€rprocessen i rörlig bild ett flummigt estetisk nonsens, nĂ„got roligt att göra i vila frĂ„n andra Ă€mnen, eller hjĂ€lper detta elevers lĂ€rande framĂ„t samtidigt som de har roligt i sitt skolarbete? Syftet med min studie Ă€r att belysa hur det relationella synliggörs i en estetisk lĂ€rprocess och jag vill hĂ€rigenom bidra med kunskap om detta.I resultatet av undersökningen visar det sig att de före detta eleverna upplevt att den handledande arbetsmetod de fick tillgĂ„ng till i arbetet med rörlig bildutvecklat deras fĂ€rdigheter att reflektera över sina kunskaper, kritiskt granska, vĂ€rdera och lösa problem i lĂ€randet.